Dag 03 – Mina föräldrar
Jag kan väl börja med pappa eftersom jag inte minns honom så bra.
Han dog när jag var ca sju år tror jag. Eller jag skulle nog fylla sju för det var nog den dan då Magnus fyllde sju. Jag vet att det var på hans födelsedag iallafall, och att Filip bara var några månader gammal. Han tog självmord för er som undrar.. Jag vet inte varför och jag känner att jag inte vill fråga även fast jag vill veta.
Han var alltid snäll mot mej och hade han levt idag hade jag nog varit pappas flicka, det var jag alltid när jag var liten. Fick jag inte för mamma var det bara att fråga pappa, och jag blev alltid glad när pappa kom hem och när han kom hem på natten efter att han hade jobbat bar han alltid in mej till honom, jag fattade aldrig hur jag kunde vakna bredvid pappa på morgonen när jag somnade i min säng innan. Mamma sa att han inte kunde sova om inte jag var där så han hämtade alltid mej. :')
Jag minns inte en enda gång han har varit arg på mej, han har alltid varit snäll och tröstande.
Jag kommer ihåg en gång när jag ville ha en stor bamse björn och stod och tjatade på mamma men hon sa att den var för dyr så jag fick den inte så jag började gråta och gick till bilen där pappa satt och sa att jag ville ha bamsen. Då tog han mammas pengar och gick in och köpte den till mej, haha. Han är världens bästa pappa och jag saknar honom sjukt mycket och ibland känner jag att jag verkligen behöver honom här. <3
Min mamma brukar vanligtvis gå mej på nerverna, vi driver varandra till vansinne, vi sitter och skrattar med varandra långt in på natten, vi sitter och svär åt TVn tillsammans, vi sitter och tävlar i köket ibland, vi jävlas med varandra och massa annat. Hon förstår mej för det mesta men ibland känner jag att jag skulle vilja prata med henne om jag har funderar på något eller känner mej nere. Det är något jag inte kan. Men annars så är det bra. :)
Tänkte skanna in bilder till det men hittar inte skivorna till skrivaren.
Han dog när jag var ca sju år tror jag. Eller jag skulle nog fylla sju för det var nog den dan då Magnus fyllde sju. Jag vet att det var på hans födelsedag iallafall, och att Filip bara var några månader gammal. Han tog självmord för er som undrar.. Jag vet inte varför och jag känner att jag inte vill fråga även fast jag vill veta.
Han var alltid snäll mot mej och hade han levt idag hade jag nog varit pappas flicka, det var jag alltid när jag var liten. Fick jag inte för mamma var det bara att fråga pappa, och jag blev alltid glad när pappa kom hem och när han kom hem på natten efter att han hade jobbat bar han alltid in mej till honom, jag fattade aldrig hur jag kunde vakna bredvid pappa på morgonen när jag somnade i min säng innan. Mamma sa att han inte kunde sova om inte jag var där så han hämtade alltid mej. :')
Jag minns inte en enda gång han har varit arg på mej, han har alltid varit snäll och tröstande.
Jag kommer ihåg en gång när jag ville ha en stor bamse björn och stod och tjatade på mamma men hon sa att den var för dyr så jag fick den inte så jag började gråta och gick till bilen där pappa satt och sa att jag ville ha bamsen. Då tog han mammas pengar och gick in och köpte den till mej, haha. Han är världens bästa pappa och jag saknar honom sjukt mycket och ibland känner jag att jag verkligen behöver honom här. <3
Min mamma brukar vanligtvis gå mej på nerverna, vi driver varandra till vansinne, vi sitter och skrattar med varandra långt in på natten, vi sitter och svär åt TVn tillsammans, vi sitter och tävlar i köket ibland, vi jävlas med varandra och massa annat. Hon förstår mej för det mesta men ibland känner jag att jag skulle vilja prata med henne om jag har funderar på något eller känner mej nere. Det är något jag inte kan. Men annars så är det bra. :)
Tänkte skanna in bilder till det men hittar inte skivorna till skrivaren.
Kommentarer
Postat av: Matti:)
<3<3
Trackback
